Emil vill gärna träffa en kvinna, att leva med och för att få prova sin sexualitet. Några kontaktförsök via nätet har misslyckats, så nu tänker han besöka en prostituerad i Danmark. Men för att greja det måste hans personliga assistent följa med.

Johan arbetar som personlig assistent hos Emil sedan två år tillbaka. Emil är 26 år och har medfödda funktionsnedsättningar som gör att han har svårt att styra sina rörelser och behöver hjälp med alla praktiska göromål. Emil har också talsvårigheter så hans assistenter får också vara hans tolk i kommunikationen med andra.
Emil känner förtroende för Johan och pratar ofta med honom om att han har drömmar om att träffa en kvinna. Både för att ha någon att dela livet med men också för att få vara någon nära och kunna få utlopp för sin sexualitet. Han har gjort några försök via olika dejtingsajter på internet men det har aldrig lett till något möte i verkliga livet.
Nu har Emil bestämt sig för att resa till Köpenhamn. Förutom att göra
en ren nöjestripp så har han bestämt sig för att han vill anlita en
prostituerad kvinna.
Emil och Johan har haft en hel del diskussioner om detta eftersom det ju är ett brott i Sverige. Johan har också sagt att han själv aldrig skulle kunna tänka sig att gå till en prostituerad och att han tycker att prostitution är kvinnoförtryck.
Men Emil säger att han har tänkt igenom det hela noga och att detta är något som han vill göra. Det är Johan som är schemalagd när Emil ska resa.
Ska Johan bryta mot sina värderingar och följa med eller ta ledigt? Hur ska Johans chef förhålla sig? Är oviljan att göra något som Emil kunnat göra själv om han inte var beroende av personlig assistans ett skäl att låta honom slippa undan genom att bevilja semester?