Ruben har i hela sitt vuxna liv varit vegetarian. Nu bor han sedan
några år på ett demensboende och där händer det att han tar för sig av
både korvar och kotletter med god aptit. Personalen försöker påminna
honom om att han ju är vegetarian, men då blir Ruben arg.

Ruben är 84 år och bor i ett så kallat demensboende eftersom han har tämligen långt framskriden Alzheimer. När han flyttade dit för tre år sedan intervjuade föreståndaren Rubens barn om hans tidigare rutiner, intressen och hur han levt sitt liv. Ruben hade då, för tre år sedan, oftare dagar då han var ”klarare” och kunde också själv berätta mycket om sig själv.
En viktig faktor i Rubens liv är att han sedan drygt 50 år tillbaka är vegetarian. Han har sagt att det är av etiska skäl, han tycker att det är omoraliskt att djur ska dödas för att läggas på tallriken.
Ruben pratar ofta om sitt intresse för djur och djurens rätt. Det är tydligt att det är något som är och har varit en mycket viktig aspekt i hans liv.
På demensboendet äter alla tillsammans i en gemensam matsal. Självklart
har personalen respekterat Rubens ståndpunkt och han har alltid blivit
serverad vegetarisk kost. Men, under det senaste halvåret har Ruben vid
flera tillfällen tagit för sig av korvar och fläskkotletter som
serverats till de andra boende.
Personalen har försökt hindra honom, påmint honom om att han ju är
vegetarian och påpekat att maten han valt kommer från djur. Ruben har
då blivit arg och upprörd och fortsatt att äta av det han tagit för
sig. ”Ingen ska bestämma vad jag ska äta!” Men de dagar som han är
”klarare” väljer han alltid att äta sin vegetariska kost.
Dilemmat
Vad
är rätt för Ruben? Hur skulle du handla om du arbetade där han bor,
låta honom äta döda djur eller se till att han inte tog för sig av
kötträtterna?