Socialtjänst med kvalitetsstämpel

I sommar är det dags för socialtjänsten i Höör att kvalitetsstämplas. Sju års enträget utvecklingsarbete ska resultera i ett ISO-certifikat.
-Certifieringen känns jätteviktig för oss anställda. Det är en bekräftelse att vi är på rätt väg och att våra ansträngningar inte gått till spillo, säger flyktinghandledaren Suad Korlat.

Text: Karin Warne

Situationen var rätt kärv för socialförvaltningen i skånska Höör för sju år sedan. Sjukfrånvaron var så hög som 14 procent och verksamheten tyngdes av ett besparingskrav på 2,5 miljoner kronor. Dessutom var organisationen smått ohållbar – de biträdande områdescheferna ansvarade för 150 medarbetare vardera och skulle hålla lönesamtal med alla, en ekvation som inte gick ihop.

– Då var konflikt och konflikthantering knappast några främmande ord för oss inom socialtjänsten. Många anställda mådde dåligt, säger Suad Korlat som arbetar som handledare på ett boende för ensamkommande flyktingungdomar.

Den som hadehuvudansvar för att sparka igång den stora omdaningen var socialchefen

Cecilia Grefve. Hon hade tidigt som mål att så småningom låta ett oberoende företag kvalitetscertifiera verksamheten.

–Många privata vårdgivare är certifierade. Den kommunala verksamheten konkurrensutsätts i allt högre utsträckning och man måste kunna ställa samma krav på oss som på de privata utförarna, säger hon.

Cecilia Grefve beskriver två bilder som har varit vägledande i förbättringsarbetet som har föregått certifieringen. Den ena föreställer en liten person i rullstol bredvid en gigantisk vårdare – målet har varit att förbättra det skeva maktförhållandet.

Den andra bilden är av en symfoniorkester. För sju år sedan var många anställda solospelare utan känsla för helheten.

–Vi som arbetar inom socialtjänsten måste kunna spela tillsammans, säger hon.

Startskottet varen heldag med socialtjänstens samtliga 450 anställda. Därefter har alla medarbetare gått en tio dagars utbildning där man diskuterat allt från värdegrund och bemötande till lagstiftning.

– Medarbetare och ledning ha gemensamt utvecklat organisationen. Idéerna har varit jättemånga. 55 förbättringsprojekt har dragits igång på initiativ av medarbetare, säger Cecilia Grefve.

Ett exempel på hur arbetet har gått till är att förvaltningen fick i uppdrag att ersätta ett gammalt demensboende med ett nytt.

– Vi valde att inte ersätta det gamla boendet utan skapade i stället ett helt demenscenter utifrån antroposofisk anda. Det byggdes på initiativ av medarbetarna, säger Cecilia Grefve.

Suad Korlat menar att gapet mellan ledning och medarbetare har minskat.

– Vi har mer inflytande och kan påverka underifrån. Klimatet har förbättrats på arbetsplatsen. Nu känner vi som om vi tillhör något större, en familj, säger han.

När den nyaorganisationen hade tagit form påbörjades ett mastodontarbete: att skapa ett databaserat så kallat kvalitetssystem där alla socialtjänstens rutiner dokumenterades från A till Ö. Där finns uppgifter om vem, vad och hur saker ska göras.

–Det är en oerhörd hjälp för nyanställda, eller om man är ny i någon funktion. Då kan man kolla vad som ska göras i vilken fas, säger Christina Håkansson-Jönsson, socialsekreterare på individ- och familjeomsorgen.

Det nya systemet är mer rättsäkert för brukarna, menar hon

– Det blir mindre risk att man handlägger olika. Brukarna ska ju bemötas med så lite skillnad som möjligt.

Det företag som sköter certifieringen håller just nu på att kontrollera att verksamheten och alla dokument håller måttet. De intervjuar också medarbetarna för att försäkra sig om att de förstår målen och värdegrunden.

Cecilia Grefve ser mångavinster med kvalitetsarbetet. Sjukskrivingarna har minskat till fyra procent, cheferna har fått färre anställda under sig och ekonomiskt underskott har omvandlats till överskott. Vad medborgarna tycker om den nya verksamheten ska man snart ta reda på i en medborgarenkät.

Har avståndet mellan vårdaren och mannen i rullstol blivit mindre?

– Avståndet krymper, även om vi fortfarande gör fel i bland.

Och hur låter symfoniorkestern nu då?

– Jag tycker att vi låter bättre. Kanske är det snart dags för lite nya noter, målen måste vässas så att vi hela tiden har något att sträva mot.

Fakta: ISO-certifiering

- ISO 9001 är en internationell standard för kvalitet.

- Ett ackrediterat certifieringsföretag granskar att organisationen uppfyller standardens krav. Revisorerna besöker verksamheten, intervjuar medarbetare, följer processflöden och kontrollerar att arbetssättet är bra.

- Efter certifieringen kommer revisorerna tillbaka en gång per år.

- Många företag inom industrin har ISO-certifierats. På sistone har det blivit vanligare att verksamheter inom offentlig sektor gör detsamma. I kommunsektorn är det hittills främst kommunala energibolag och renhållning som har certifierats.

Källa: Intertek.

Texten hämtad från Social Qrage nummer 3 2010.