En ny social praktik

Tankar kring genus formar våra handlingar och vårt sätt att se på samhället. Oftast handlar det om ett antingen eller – manligt eller kvinnligt – som skapar begränsningar. Men om vi i stället för skillnaderna fokuserade på kopplingarna emellan kan vi lägga grunden för en ny social praktik, skriver Susanne Gustafsson. (Äldre inlägg under Debatt till höger.)

Debatt

Det är ett faktum att våra tankar och idéer färgar och formar oss, genom att omsättas i praktiken. Därför är det bråttom, inte minst på global nivå, att utforma ny kunskap om genus och hälsa.  

Under de senaste decennierna har sökandet efter möjligheter kommit i skymundan av fokus på hinder, i synnerhet när det gäller frågor om hälsa och välfärd. Omorganisationer, rationaliseringar, nedläggningar och nedskärningar inom den sociala sektorn har avlöst varandra, vilket fått omfattande konsekvenser.

Stora befolkningsgrupper brottas med begränsande livsvillkor och ohälsa. På flerfaldiga sätt dras samhällen isär i större klyftor; handläggare i sociala- och omsorgsfrågor befinner sig mitt i korsdragen. Behoven är stora av alternativa sätt att ”se.”: hur skulle vardagen på kontoret kunna göras annorlunda?

 

När någon mår dåligtkan det vara svårt att få syn på hegemonisk maskulinitet(ett sätt att benämna överordnade manliga former) som källa till återkommande oro och varierande obehagskänslor. Det kanske blir synligt långt senare och i ett annat sammanhang då långa rader av händelser hakat i varandra och i andra faktorer med relevans för det inträffade - som etnicitet, klass och ålder - för att sedan knytas ihop på ibland motsägelsefulla sätt.

Maktteori som genus kan synliggöra det allra mest förgivet tagna.Genus är en princip för indelning som kan förklara hur och varför vi människor handlar som vi gör. Idéer om genus är ständigt närvarande - vi tänker med dem. Dess betydelse blir därför enorm, vilket gör att genus blir viktigt att förstå.

 

Det vanligaste sättetatt se på genus är som två sorter - kvinnor och män, kvinnligt och manligt - helt åtskiljda. Det är just för att kategorierna hålls isär som helt olika som samhällen återskapas som de gör just nu: å ena sidan privilegierade gruppers och å andra sidan marginaliserade gruppers positioner befästs - samtidigt.

Det är sammansatta processer det handlar om och genus är via kontext ständigt närvarande. Vad som händer svarar alltid mot något, som händelser på olika nivåer: nationella beslut, rutiner på jobbet, prioriteringar i hemmet, globala tendenser, vilka i sin tur får betydelse för hur vi ser på oss själva och varandra. Allt hänger ihop!

Det är brobyggen som behövs för att överbrygga skillnader i beständighet och social förändring, handling och struktur samt kvinnligt och manligt. Det är variationer i spännings-fälten häremellan som bättre ska förstås. Så istället för att förtydliga skillnader kan kopplingarna emellan utforskas närmare, hur dessa kan kopplas till händelseförlopp i vardagen på mängder av skiftande sätt, en sorts mellanformer.

Med mellanformer kan nya versioner på jobbet, i hemmet och i föreningen framträda för oss som möjliga att prova på. Rutiner, regler, vanor och beslut kan komma att utformas på andra sätt än de som tas för givna, så att själva grunden för social praktik omvandlas

 

För en tid sedanvar jag på kalas hos en god vän där jag kom i samspråk med en grannfru. Det visade sig att hennes man, arkitekt och sedan en längre tid arbetslös, numera jobbade inom hemtjänsten. Det måste vara en av nutidens hjältar!

Historiskt kan kolare och 50-talets drickabils-chaufförer gestalta manlighetens fullkomning. Temporära brytpunkter kan också sprida hjälteglans. Motsvarande hjälteskimmer bland gruppen kvinnor i hemtjänst tillskrivs de som tillskansar sig tillgång till karriärmöjligheter alternativt fort- och vidareutbildning. Även om gruppen män är i minoritet inom hela det sociala verksamhetsfältet, avancerar många relativt snabbt i position och ställning, samtidigt som stora grupper av kvinnor exkluderas från tillgång till fort- och vidareutbildning.

 

Kombinerandet avstarkt kvinnligt kodade sysslor med delvis manligt markerade aktiviteter har visat sig positivt för välbefinnande och hälsa, särskilt på kollektiv nivå. Resultatet ska framförallt förstås som en följd av stärkt handlingskapacitet, som omvandlingen blev en ingående del i. Om inte hållbarheten ska äventyras, måste starkt manligt kodad praktik också kombineras med delvis kvinnligt markerade värden som omsorg, omvårdnad, närhet och värme.

Det ryms en sprängkraft i mellanformer! Just för att de till slut suddar ut skillnaderna.

 

Susanne Gustafsson är filosofie doktor i folkhälsa med inriktning mot genus vid Forum för Genusforskning, Mittuniversitetet. Hennes intresseområde är främst förståelse av genus och hälsa.

 

Vad tycker du?